Jämförelsen mellan boken och filmen

Oftast när man ser en film som är skriven efter en bok brukar man tycka att de hoppar över väldigt många och viktiga detaljer. Ett bra exempel är Eragon, då tyckte jag att filmen var väldigt tråkig, för mycket av det jag gillade ur boken fanns inte med. Filmversionen av Ondskan är såklart kortare och utan vissa detaljer den också, eftersom boken är på 300 sidor, och allting går väldigt snabbt, men jag tycker ändå att filmen håller hög kvalitet. Jag hade sett filmen innan vi läste boken, men jag blev inte besviken på filmen i efterhand ändå.

De skillnader som man märker direkt utan att tänka efter är att han bara går ett år på Stjärnsberg i filmen men två i boken. Hans mamma verkar mer framåt och inte lika blyg i filmen och han har ingen lillebror. Erik undviker att gå in i rutan första gången i filmen och blir därmed utmanad två gånger, i boken blir han bara utmanad en gång och då går han in och överraskar åskådarna med sina taktiska slag. 

En stor del i filmen handlar om Eriks och Marjas kärlek mot varandra. Den delen tar inte alls lika stor plats i boken, men det antar jag är för att förbjuden kärlek är spännande och säljer i filmer. I boken hinner Pierre åka hem innan Erik börjar göra motstånd mot fjärderingarna i form av den "maskerade nattvandraren", som inte ens är med i filmen. Det är pågrund av dessa promenader som han ska möta Marja och de ska börjar prata, inte genom att hon säger till honom och möta henne i skogen, vilket är det som händer i filmen. Efter skållningen är det Marja som hämtar och tar hand om Erik, men i boken är det sjuksystern som gör det. I filmen får sjuksystern ingen plats alls och hon är egentligen med mycket i boken. Efter att någon blivit slagen får man följa med in till hennes rum och det händer ett par gånger i boken, men ingen gång i filmen. 

De missar en del andra saker i filmen också, men jag tycker att resterande delar som de missat, alltså de jag inte nämnt längre upp, inte betyder lika mycket. De delar man verkligen vill ha med, såsom rassiorna, när fjärderingarna slänger in bajs och Erik tar igen, Eriks vänskap till Pierre, klasskillnaderna, kambratuppfostran, hans pappas ondska och skållningen, finns med och de sakerna gör starkast intryck på läsaren och på den som kollar på filmen - det är det man kommer ihåg starkast. Däremot tycker jag att det är tråkigt att man inte kan få med tankar från Erik i filmen när han ska slåss i rutan, när hans pappa slår honom och när han blir skållad, för i boken är det det som gör djupet eftersom man då verkligen får veta hur han fungerar och vad han känner.

Som avslut på hela projektet vill jag säga att jag tycker att alla som får chansen både ska läsa och se Ondskan. Det har varit ett roligt, lärorikt och skönt projekt. Ondskan är ändå en av de böcker vi ska vara mest stolta över från Sverige. Jan Guillou och Mikael Häfström har gjort ett fantastiskt arbete med både bok och film. 

Läsuppgift 5 sida. 232-283

Kommer eleverna på Stjärnsberg få det bättre efter Eriks tid?

Ibland måste man hjälpa varandra.

Jag tror att Erik har påverkat enormt mycket på Stjärnsberg genom hans mod att våga säga ifrån. Hans klasskamrater och de yngre eleverna kommer förbättra sitt uppförande och inte bete sig som Silverhielm när de kommer upp i en hög position på skolan. Jag tror även att rektorn börjar lägga sig i lite mer i vad som händer. Ett bra exempel är när Erik egentligen skulle bli relegerad, men han slapp det eftersom hans advokat ryckte in och sa att hans skulle sätta dit skolan i pressen om de inte lät Erik gå kvar. Rektorn var då tvungen att behålla Erik eftersom han behöll brevet från Marja, vilket var mot lagen. Börjar då alla lärare lägga sig i kommer situationen på skolan förbättras, eftersom vissa lärare, så som Tranan, egentligen ville säga till. Om de får chansen kommer eleverna börja lyssna och det kommer bli en lugnare atmosfär på skolan. 

Kommer Erik slå sin pappa till slut? Vad kommer hända efter?

Jag tror absolut att Erik kommer slå sin pappa! Erik är inte ond i sig, så länge inte någon gör honom något. Silverhielm kom undan stryk på grund av att Erik såg att han mådde dåligt och att han gjort tillräckligt mot honom. Han har skadat Silverhielm psykiskt och om jag var Silverhielm skulle jag må dåligt av det resten av livet.

Däremot har hans pappa skadat honom både fysiskt och psykiskt genom hela hans uppväxt. Eriks paus på två år från hemma tror jag fick honom att förbereda sig för att möta den personen han kallar Ondskan. Hans pappa förtjänar att bli slagen och inse vad han gör mot Erik och vad han gjorde mot hundarna, Romulus och Remus. Pappan är verkligen en hemsk person och jag skulle bli förvånad om Erik inte sa ifrån genom att ge honom ett kock stryk.

Efteråt tror jag att Erik kommer åka till både Marja och Pierre, men när han kommer hem tror jag att hans föräldrar skilt sig. Som alla andra tror jag att hans pappa kommer att må dåligt psykiskt av Eriks aggressivitet och adrenalin när han slår någon och fly från hans hem. Därefter tror jag att Erik kommer börja jobba i hamnen och på ett eller annat sätt och jobba sig uppåt och försörja hans mammas och brors liv. 

Vilka karaktärer i boken är onda?

Jag tycker att Eriks pappa är genomond. Det finns inget gott i honom eftersom han aldrig har problem att slå hans son, som ändå är hans kött och blod. Däremot är absolut inte Rådisarna och fjärderingarna genomonda. Silverhielm, som exempel, kan verka jätteond, men jag tror att han bara är rädd. Han har sin status att skydda och slår andra för att komma högra själv. Han utsätter Pierre och Erik för trakasserier för att Erik inte ska trycka ner honom och få andra att säga ifrån. Han är inte dum och förstår Eriks avsikt och det tror jag alla andra på Stjärnsberg gör också. Erik ska därför inte få ihop sin armé av pojkar som säger ifrån utan Rådet ska ha makten. Det är också därför Silverhielm kryper ihop på slutet, för han vet vad Erik kan göra och han vet att det han själv gör är fel. När han inser det flyr han från det och gråter och spyr av rädsla. 

Har Erik förändrats genom bokens gång?

I början tycker jag att Erik påminner om Silverhielm. Det är nästan konstigt att säga, men Silverhielm slår andra för att överleva skolan och ha sin status kvar. Det är precis det som Erik gjorde på Läroverket, men Erik hade sitt gäng istället för Rådet. Däremot var han väldigt mycket mindre fysiskt stark i början, innan all träning på Stjärnsberg. Då utnyttjade han bara sitt psyke och drog ner folk genom att skrämma de. 

Man kan säga att Erik var lika psykiskt stark genom hela boken, men att han blev väldigt mycket starkare fysiskt under tiden på Stjärnsberg. Det var den fysiska styrkan som hjälpte honom att gå hela vägen med sin pappa. Om han hade haft den styrkan i början hade han sagt till långt mycket tidigare tror jag.

Vad vill författaren förmedla?

Jag tror att författaren vill få fram att allting kan bli bättre om man vill eller till slut och att någon oftast bryr sig trots att man inte tror det. Erik hade det jättetufft i början, men till slut, när han var fjorton år, började hans mamma visa intresse och talade om för honom att hon fanns där. Detta ledde till att Erik fick komma till Stjärnsberg och att han kom ifrån sin hemska pappa och kunde träna upp sig och förbättra situationen hemma. 

Jag vet inte om det är rätt att Erik slår sin pappa, men som jag skrev längre upp, tycker jag att han förtjänar det och jag tänker inte klandra Erik för att han gör det. Om han nu inte gör det hoppas jag att han ändå får hans pappa att smaka på sin egen medicin på ett sätt eller ett annat. 

Läsuppgift 4 sida. 156-231

Varför besinnar sig Erik?

Anledningen till att Erik, trots att han vill, inte ger sig på en medlem av Rådet är för att han vill komma vidare i livet. Eftersom han blev relegerad från Läroverket är detta hans enda chans att komma vidare i livet och kunna skaffa sig den utbildningen han behöver för att bli försvarsadvokat. Det är hans dröm i livet och samtidigt vill han inte komma hem till sitt "riktiga" liv med misshandel och orättvisa.

Varför ingriper inte lärarna i elevslagsmålen?

Lärarna hör, ser och ingriper inte.

På Stjärnsberg är kamratuppfostran en gammal tradition som inte bryts trots omständigheterna. Lärarna ingriper inte eftersom rektorn, lärarnas chef, säger att det bryter mot dessa hemska och odemokratiska lagar och traditioner. Lärarna kommer aldrig ingripa, eftersom de då riskerar att bli av med jobben. Det krävs så mycket som att någon ska stå och förblöda för att rektorn ska räta på ryggen och sätta stopp. Den enda som ställer upp är sjuksköterskan, som hämtar Erik från att blivit skollad och syr igen alla de skadade elevernas sår.

Varför är rådisarna rädda för Erik?

Trots att rådisarna provocerar Erik och försöker få honom att slå dem och bli relegerad, är de rädda för honom. Om jag hade varit i en av rådisarnas kläder skulle jag vara rädd för Erik för att han är så stark psykiskt. Han gör aldrig motstånd trots att han kan och han ler sitt luriga leende för att skrämmas. Han behöver inte se sur ut för att rådisarna ska bli rädda, utan tjänar på att se lugnt och lurig ut och prata sig ur situationer. Ingen av de som går på Stjärnsberg klarar lika mycket som Erik gör utan att börja grina eller vika sig. Detta gör att rådisarna och fjärderingarna inte har lika mycket makt som innan Erik började på skolan.

Hur skriver Gulliou för att jag ska känna sympati för Erik? 

Jan Guillou är en väldigt bra författare och vet vad som biter på människor, ett exempel kan vara händelsen när Erik blir skollad. Han har även väldiga kunskaper för hur han ska förklara känslor. Till exempel beskriver han grundligt hur Erik känner i vissa situationer. Vid skollningen beskriver han hur Erik tror att han ska dö. Just den händelsen är väldigt bra beskriven, hur det bränner i kroppen på Erik och hur det sedan blir kallt. Jag tror att det är därför man tycker att det som Erik blir utsatt för är hemsk och att han lider väldigt mycket, trots att han verkar stark.

Läsuppgift 3 sida. 105(106)-155

Vad är ondska för mig?

Den person jag tyckte var mest ond när jag
var liten var Tengil, men nu tar Hitler, Stalin och
vapen hans plats.

Ondska för mig är någon eller något som skadar någon eller något. Det spelar ingen roll på vilket sätt, kan både vara psykiskt och fysiskt. Man är även ondska om man säger till andra att skada någon, även fast man själv inte gjort något. Om man föds med ondska i kroppen eller inte är oklart. Man styr över sitt eget liv och kan göra det till vad man vill, till viss del åtminstone, men man blir självklart påverkad av sin omgivning. Har du en hemsk pappa som Erik och blir slagen kommer du troligen bli snällare själv, eftersom du vet hur det känns. Har du däremot samma pappa, men inte blir slagen som Eriks lillebror, blir man troligen samma person som sin pappa om man inte lär sig på annat håll att det är fel.

Vem är Pierre?

Pierre är en välutbildad student som går på Stjärnsberg. Han bor tillsammans med Erik på internatet för att hans pappa jobbar mycket utomlands. Han kommer från en rik familj och åker på resor någonstans varje lov. Han är ganska knubbig och bär glasögon. Till skillnad från Erik är han allt annat är vältränad och allt annat är arisk. Erik har den perfekta kroppsbyggnaden och perfekta näsan, medan Pierre som sagt är lite knubbig och har sned näsa.

Pierre är väldigt mycket mer försiktig än vad Erik är. Han vill allt annat än att hamna i trubbel med Rådet och hans största skräck är rutan. Han kan inte försvara sig på rätt sätt och vet att han kommer få krypa ut och skämmas. Erik lyckas trots allt detta vända om Pierre så att han börjar gå emot Rådet och vägra peppisar bland annat (ett slag med baksidan av kniven i bakhuvudet).

Senare i boken: Erik lyckas vända Pierre så pass mycket att han står upp för sig själv i rutan och förstår att de behöver störta Rådet för att få fred på skolan. Tillslut kommer Rådet på att de ska slå och trakassera Pierre istället för Erik, för att Erik då kommer få sympatikänslor och tillslut slå tillbaka på Rådet och bli relegerad. Pierre stoppar Erik från detta, för att han inte vill att Rådet ska vinna. Tyvärr orkar inte Pierre hålla ut och slutar själv. 

Varför gör bara Pierre och Erik motstånd mot Rådet och varför tycker alla att skolans regler är bra? 

Pierre och Erik gör motstånd mot skolans kamratuppfostran för att de vet att de kan. När Erik först började skolan bestämde han att han skulle ta det lugnt och aldrig hamna i bråk eller liknande. På grund av kamratuppfostran höll han inte sitt löfte. Han tyckte att det var en dum lagfattning, men han visste att han behövde vända fler personer för att hans uppror skulle gå att genomföra.

Han är bra på att reta upp Rådet och fjärderingarna själv, men det räcker inte. Erik är starkare än alla på skolan och så länge han inte slår en medlem ur Rådet kan han inte bli religerad, vilket gör att han kan provocera hur mycket han vill, men ändå bara få straff. Rådets problem blir då att han VILL ha straff. En lördagsöndag (stanna under helgen) är precis vad han vill ha, eftersom Erik inte vill komma hem till sin pappa.

Anledningen till att ingen annan hakar på idén med att störta kamratuppfostran är för att de vet att de själva kommer att bli fjärderingare efter att de stått ut med all skit. Då får de vara de starkaste och bästa på skolan. Därför tar alla på skolan det lugnt tills de har rätten att säga vad de vill och slå vem de vill. Jag antar att de tycker Erik är dum som försöker förstöra allt. Om han lyckas kommer inte de yngre någonsin att få slå de yngre på skolan. De kommer såklart bli äldst, men äldst utan de rättigheter de vill ha.

Läsuppgift 2 sida. 47-105

Vem jag tycker berättar historien?

Vem som berättar boken är lite av ett mysterium. Man märker att alla tolkar boken olika under våra diskussioner i klassrummet. Vissa tror att det är Pierre som berättar om hans liv, men jag tror att det är Erik som berättar om sitt. Man skulle kunna jämföra det med Anne Franks dagbok. Hon skrev hela tiden om vad som hände i hennes liv och jag tror att det är samma med den här personen, fast han vill istället sprida budskapet om hur livet kan vända till det bättre och till det sämre. Han vill även berätta om sin hemska barndom i detalj och jag antar att han vill nå ut till utsatta ungdomar i dagens samhälle och berätta att barnmisshandel är fel i vilken form det än är - hemma, i skolan eller kamratuppfostran. Därför hör jag en gubbröst i mitt huvud när jag läser boken, kanske är boken om Jan Guillou själv som de sägs i alla intervjuer, men jag tror inte allt stämmer.

Är det en äldre variation av Erik eller
Pierre? Eller är de unga?

Om det nu är Jan, så har han dels döpt om sig själv och skolan, eftersom han gick på Solbacka och Erik går på Stjärnsberg. Troligen har Guillou ändrat namn på allting för att kunna göra boken bra och mer spännande.  Han kanske inte skulle få nämna alla vid namn och sprida massa skvaller om Solbacka och för att då få skriva en mer spännande bok bytte han namn på allt och alla. Det jag tror man kan koppla till Jans liv är rutan, internatet och problemen hemma, kanske inte lika brutalt, men i stort sätt.

Under de kursivt skrivna texterna innan Pierre och Erik ska gå och lägga sig hör jag däremot två olika artonåriga killar. Vissa i vår klassen tolkar det som att de pratar med varann, men på grund av att styckena blir så långa och interna, tror jag att de skriver brev till varandra. Ett exempel kan vara att Erik berättar om sin pappa i ett av dessa stycken och jag tror inte man gör det hur som helst, eftersom det är en väldigt hemsk och personlig sak. Det är som att jag tycker det är lättare att berätta saker för personer när jag inte ser deras reaktion, till exempel via SMS.

Vem är Eriks mamma?

Utseende: Bruna ögon, håret ofta uppsatt i en hård knut och ofta en ljusblå klänning.

Eriks mamma verkar vara en lugn person som är väldigt kärleksfull. Tyvärr har hon sin man och de gånger man stöter på henne i boken blundar hon för problemen hemma, enda fram till då hon säljer av sina tavlor och får Erik att åka till Stjärnsberg för att slippa bli slagen hemma.

När Erik blir slagen hemma blundar som sagt mamman. Hon sätter sig oftast och spelar piano och både skäms och är rädd. Hon vet att hon blir slagen själv om hon hjälper Erik. Trots hennes kärlek gör hon därför ingenting för att förhindra problemen. Detta gör att de fortsätter och hon får aldrig en nära kontakt med Erik genom hans uppväxt.

Vad är anledningen till att Erik alltid hamnar i bråk?

Jag tror att Erik hamnar i bråk för att han alltid provocerar och för att han tål mycket. Om han tycker att något är fel eller en uppgift är onödig, såsom när han skulle putsa tio par av von Schenkens skor, vägrar han. Detta leder till att han straffas. Eftersom Erik ändå inte ville hem, tycker han det bara är bra att han får några lördagsöndagar.

Skulle han hamna i rutan av någon anledning skulle inte det heller spela honom någon roll. Han vet precis hur man slåss och har inga problem att skrämma upp och bryta ner sina motståndare ifall de är större än han själv. Därför tror jag inte han är speciellt orolig för någonting så länge det inte är fler mot en.

Läsuppgift 1 sida. 0-47

Släpptes 1956

I vilken tidperiod utspelar sig boken?

Genom bokens språk kan man ganska lätt avgöra att boken inte utspelar sig i nutid. För att vara säker på vilket år det var fanns det två tydliga tidsmarkörer. Dels att Andra Världskriget avslutats för ett par år sedan, men det som avslöjar det specifika året är Heartbreak Hotel av Elvis som var en ny singel då boken utspelar sig. Heartbreak Hotel släpptes 1956 och därför drar jag slutsatsen att det är då boken börjar.





Hur är kontakten och vilka ingår i Eriks familj?

Erik
Erik har två sidor. En som han använder hemma för att överleva vardagen. Den sidan är taktisk och tänker alltid ut hur han ska göra för att slippa få mer stryk av sin pappa efter middagen. Han får aldrig göra något fel och han vet mycket väl att han inte får råka spilla eller ens sitta med dålig hållning vid matbordet.

Den andra sidan är den starka och populära Erik. Den sidan används i skolan för att hålla ihop sin grupp av "vänner", som egentligen bara är med honom (som i de flesta vanliga skolor idag) för att han är den populära som i stort sätt kan styra skolan lite hur han vill. Det är såklart många som försökt ta hans plats genom att utmana honom på en duell. Problemet för hans motståndare brukar vanligtvis inte vara att han är fysiskt stark utan att han är psykiskt stark. På grund av problemen han har hemma har han lätt för att stå ut med olika slag. Han vet även att han tjänar på att skrämma upp motståndaren genom att låta honom slå de första tre slagen, eftersom det ändå är mycket mindre än han vanligtvis står ut med och för att man inte känner någon smärta direkt. Efter att han skrämt upp sin motståndare är det inte jättesvårt att få honom att tvivla på sig själv och ta ner händerna så Erik kan slå till på ett sätt som gör tillräckligt ont för att motståndaren ska vika sig och ge upp.

Den "riktiga" Erik är en blandning av dessa två sidor. Han tänker alltid på sitt eget bästa och har väldigt lätt att prata sig ur vissa situationer. Hans handlingar är alltid välplanerade och som jag beskrev i hans andra sida, kommer han alltid fram till en lösning trots att det inte ser ljust ut.

Eriks Pappa
Eriks pappa är en barnmisshandlare med alkoholproblem. Han njuter av andras smärta, både Eriks, hundarna och kanske mamman också. Det behöver inte finnas en speciell anledning för pappan att slå Erik, minsta fel och han får extra rapp efter maten. Han jobbar som hovmästare på en pub och det är troligen han som drar in alla pengar till familjen.

Pappan i Ondskan och mamman i Pojken Kallad Det påminner väldigt mycket om varandra. De njuter båda av att misshandla det äldre barnet och särbehandlar de yngre i familjen.

Detta leder oss till...
Lillebrodern 
Eriks bror är sex år i bokens början. Hela hans liv har han levt med att Erik blivit misshandlad och därför lärt sig att utnyttja situationen. Eftersom han favoriseras kan han lätt hota Erik med att han kommer skrika på pappa om Erik inte gör ditt eller datt.

Anledningen till att brodern blivit så grym är antagligen för att han tror att sättet de lever på är det rätta och att det är så i varje familj. För trots att man har en pappa som beter sig som en idiot, är det han man ser upp till och eftersom brodern inte blivit misshandlad, har han inte heller några problem med situationen. Jag kan tänka mig att brodern också kommer bli som pappan och att pappan varit yngsta barnet eller yngsta pojken i alla fall, under hans uppväxt. När jag hör det här tänker jag på Millennium trilogin. Jag tänker på första filmen (jag har tyvärr inte läst böckerna) Män Som Hatar Kvinnor, där han som dödar och våldtar kvinnorna har fått sin grymhet från sin far, som i sin tur fått det från sin far och så vidare.

Mamman
Eriks mamma och Eriks pappa har ingen vidare relation. De är gifta men det verkar inte finnas någon kärlek där. Jag antar att det kan bero på att mamman inte gillar att pappan slår Erik och tycker det är dumt. Tyvärr har hon inte mycket att säga till om och trots att hon älskar Erik vågar hon inte rycka in eller gå till polisen med det som händer i huset. Anledningar kan vara att hon inte kan klara sig på egen hand och att hon vet att hon kommer få ta emot slagen istället om hon ingriper. Trots att hon blundar för problemen genom att spela klassisk musik på sitt piano och försöka leva ett normalt liv, älskar hon Erik och vill verkligen inte att han ska ha det så dåligt som han har det.


Hur är miljöerna?


Man får följa med till Läroverket, Eriks otroligt tråkiga och strikta skola. Jag tycker det eftersom man fick aga barn och även för att ingen riktigt bryr sig. Det på minner en del om Centralskolan (inte aga barn då utan att ingen brydde sig). När man gick där kändes det alltid som att lärarna inte riktigt brydde sig, inte alla, men en del. Eleverna var däremot inte bättre. När jag slutade kastades det stolar i klassrummen och vikarier grät. Trots det gjorde inte rektor eller lärare rätt för sig, jag hoppas det blir bättre nu när de ska bygga om och fixa skolan, det behövs!

Vad kan ett barn göra? 

Lägenheten som han bor i verkar däremot ha stil. Trots den väldigt tråkiga och hårda psykiska miljön, tror jag att lägenheten är fin och dyr. Det hänger dyra tavlor och det finns dyra möbler i lägenheten, och allting verkar väldigt välplanerat. Vi vistas speciellt i mamman och pappans sovrum, där Erik får sitt eftermiddagsstryk. Där verkar atmosfären dålig, vilket är ganska självklart då vi bara får följa med dit då han ska få stryk och man verkligen känner hur ont allt gör, hur det sticker och bränner på ryggen det vill säga.

Man får även "sitta med" vid matbordet. Där avgörs antalet rapp och slag han ska få och även vilket redskap som ska användas. Hundpiskan gör ondast och mattpiskan är "skönast". Om Erik råkar göra något som han inte ska under middagen är det stor chans att det blir värre och värre. Även fast det inte finns en självklar anledning kan det ske att han får fler rapp än det tidigare var bestämt. Efteråt måste han ta i hand med sin pappa och be om ursäkt. Samma ritual varje dag, otroligt att han håller sig stark i psyket.